lördag 22 september 2012

Ja, jösses, nu är hösten här...


Bästaste, sötaste, goaste Tage


Våra tre guider

Ankracet


och det med en väldig fart tycker jag. Det är kolmörkt ute när jag åker till jobbet, men tack och lov inte kolmörkt när jag kommer hem.
Mer än halva september har gått och jag har knappt hunnit med tycker jag.
Jag var i Tyskland, närmare bestämt i Quickborn, förra helgen tilsammans med en politikerkollega. Det är ett vänortsutbyte som vi har och jag fick åka istället för den som skulle ha åkt. Han kunde inte .Det var en upplevelse må jag säga. Vi blev behandlade som kungligheter, jag och Stig.
På fredagen åkte vi från Skavsta till Lübeck och det var väl bra med det, men de hade sagt till den som skulle hämta oss att vi skulle hämtas i Hamburg......men det hade ordnat upp sig. På fredagen var vi på eftermiddagsthé/kaffe hos deras borgmästare och försökte samspråka lite. Jag kan ingen tyska mer än lite bladdertyska, men engelska är jag bra på så vi blandade och gav, det gick bra. Efter det så var det dags för ett vernissage, så till hotellet för att byta kläder, regnet fullkomligt vräkte ner....efter vernissaget var det varma kläder och paraply som gällde, för då skulle vi till ett festivalområde och se på en parad och fyrverkeri. Det var det största fyrverkeri jag sett i hela mitt liv....käre nån...men var var maten, vi var görhungriga.
Vi blev bjudna på lite snittar/mackor efter fyrverkeriet och någon dryck till det, vad vi nu ville ha, jag tog vatten och ett glas vin.
Sedan blev vi skjutsade till hotellet igen för att sova. Å det gjorde jag , som en stock till klockan halv sju. Sedan var det dags igen för hämtning och vi blev avsläppta i ett görstort shoppingcentra i Norderstedt, herre min je, men vi fikade lite och sedan var det dags att åka tillbaka för ombyte för då började festligheterna vid Rådhuset och det var som en stooor marknad och loppis på hela gatan,jättekul.Men först skulle vi presenteras och vinka till folket. Stig kände en hel massa människor men för mig var det idel nya ansikten. Men roligt, vi kom i samspråk med en hel massa folk. Åt grillad korv och pommes, det grillades överallt.
På loppiset så köpte jag såklart lite glas.....
De sköt av en salut på festen och jag blev så rädd så jag skrek rakt ut.....vår guide/barnvakt trodde att jag började gråta...
Vi blev bjudna på någon slags schnaps som det var russin i, det bara sved till i halsen, men när ingen såg så slängde jag det busken bakom och sa att det var jättegott. (hoppas inte busken vissnar, för det var staaarkt)
När klockan var nio på kvällen så gick vi hem...alldeles slut.
På söndagen var det kyrkan som gällde, en fin gammal kyrka,den var över två hundra år gammal. Det var som att gå i kyrkan här hemma,man kände igen allt men på ett annat språk.
På eftermiddagen var det ankrace  och en fotbollsmatch. Vädret var underbart, varmt och soligt. Lite korv blev det den här dagen också, men vi hade grundat med en sallad efter vår långpromenad efter kyrkan. På kvällen var det underhållning i en skola, ett akapellaband som showade och jag tyckte det var riktigt bra. Hem och sova till nästa dag då vi var på besök på ett dagis och på två ålderdomshem. Åh...det var så fint på dagiset och barnen hade gjort en fin välkomshälsning på svenska till oss, De sjöng "om denne lille katten" och "Imse vimse spindel" för oss på svenska och hade gjort så fina svansar och spindelhattar. Jag blev så rörd så jag fick torka bort en liten tår ur ögonvrån.
Föreståndaren sa till mig att hon googlat på pedagogiska uttryck hela morgonen för att hon skulle kunna berätta för oss, men vi tjåkade på hela tiden så de behövde hon inte.....
Ålderdomshemmen var ungefär som hos oss...jättekul att se och roligt att se hur det var ordnat. Vi  blev även bjudna på mat där, jättegott.
Eftersom vi inte kunde åka hem till Sverige förrän efter klockan nio på kvällen så blev vi skjutsade till Stigs goda vänner efter att vi tackat ordentligt för oss med presenterna som vi hade med oss.
Vi var i en botanisk trädgård och promenerade i flera timmar och fikade där. Alldeles underbart, så mycket vackert att se på....
På kvällen blev vi skjutsade till Lübeck igen, men innan skulle vi äta lite mat,vi åt på en riktigt gammal restaurang som var fullproppad med folk. Vi tog samma mat som våra vänner, det blev potatismos med rödbetor och lite kött ihop som mos och till det matjessill, lök, ägg och rödbetor. Riktigt gott, fast det såg ut som jag vet inte vad.....
Sedan blev det bråttom, väl framme på flygplatsen hade vi tre minuter på oss innan de slog igen gaten...tror ni inte på fanken att vi hade överlast, fast vi inte hade handlat något, utan vi hade ju givit bort de tunga presenterna, jag hade kastat alla schampoflaskor osv, men icke...incheckningsdamen var ett surkart, men jag sa att vi betalar överlasten så vi kommer härifrån nån gång...så jag sprang dit och betalade, Stig och Ingrid satte sig på resväskan så locket skulle gå ihop eftersom vi rivit ut och grejat...in i säkerhetskontrollen i en väldig fart och min väska åkte fram och tillbaks, jag hade ett hårspänne med ett stor nål i som tydligen var intressant.
Det gick undan...-Skit i bältet- sa jag till Stig, ta det i näven....när vi kom runt hörnet så var det världens kö...så så jäkla bråttom var det ju inte...
Men hem kom vi och skulle hämta bilen....vi hittade den inte....det tog en halvtimme att hitta den bland tretusen andra bilar.....men till slut så tog jag nyckeln och klickade med den och då såg vi var det lös till...Milde tid vad vi skrattade...trötta och uppspelta så åkte vi hemåt och var hemma halv två på natten.Men vilken kul upplevelse....
Sedan har veckan gått i rasande tempo....jag var inte riktigt trött förrän nu på fredagskvällen igår. Vi var hos Lille Erik, han fyllde femton år.
Lille Tage har jag träffat på skypen igår och i förrgår...snutten  han är sååå goer. Familjen har äntligen hittat sitt drömradhus, så nu är de husägare, så underbart roligt för dem. Nu måste vi åka upp och se var det ligger så vi hittar till dem. det är ett stort hus, 160 kvm, så nu får farmor och Chrille plats...
Idag ska vi åka till vår massös, mannen har fått ryggskott, så hon ska hjälpa honom....Sedan ska vi fira lilla rara fru Duva....Hoppas nu att inte regnet öser ner utan att det blir en vacker helg!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar