Ibland stannar tiden....

det gjorde den för mig i går morse när jag var på väg till jobbet. Jag fick ett hemskt telefonsamtal (vill inte skriva vad) men jag blev inte människa på flera timmar. Nu har det lagt sig lite...men ibland undrar jag hur människor är funtade!
På eftermiddagen igår hade vi HKR och KPR möte. Det var i alla fall trevligt. Vi fick även ett roligt besök av en kompis till mannen och hans tonårige son. De är väldigt trevliga. Sonen är så go´.De hade med sig sin härliga hund, hon är för skön. Vi hade hand om henne en helg när hon var valp, det tycks hon aldrig glömma för varje gång de går förbi här eller åker i bilen så ylar hon och drar och stretar och vill in här. Som tur är , till min stora glädje så får jag mata henne lite. Jag tycker om hundar , men inte alla. Min lillebror hade en hund som hette Nicke, den gillade jag skarpt. En liten tax som var så himla härlig. Han höll om en om man hade honom i knät. Glad och pigg.
När jag var liten så hade vi en liten tax som hette Pia, henne köpte jag för 25 öre och två kakor. Hur det nu kunde gå till, det var en festlig hund det också. Fadern hade med sig henne på jakt, han stoppade i henne i en kasse och hängde den på mopeden, sedan drog de iväg. (det är väl därifrån jag fått att ha mina katter och hundar i cykelkorg eller i en kasse på cykeln..)
Jag tror jag börjar bli gammal, när det dyker upp sådana här minnen både nu och då.
På lördag ska jag eventuellt åka till Ullared med min brorsdotter. Det blir en rolig lördag.
Men idag ska jag på ett annat möte nu ,det blir säkert lika intressant.