onsdag 7 juli 2010

Väntar...




Jag är precis hemkommen från några absolut underbara dagar hos son och sonhustru i Stora Staden.Jag åkte dit i söndags med Bus4you, det är snabbt, smidigt och trevligt.
På bussen fick jag trevligt sällskap med en jobbarkompis dotter som skulle iväg och jobba. Hon bor i stora staden och arbetar som flygvärdinna.
När jag kom fram så mötte sonen upp och vi gick en snabbrunda och shoppade, han skulle köpa ett par nya halvbyxor ,men han hittde inga som passade. De ska åka på tripp till US and The A och Hawaii på lördag. En försenad bröllopsresa.Det blir en underbar tripp, San Francisco, Los Angelse och Honolulu och Maui. Tänk att gå på stranden i Waikiki Beach....Men åter till i söndags, vi åkte på en liten rundtur i staden och åkte upp till en utsiktsplats där man såg nästan över hela Staden.Nöjesfältet på andra sidan vattnet var i full gång, båtar kom glidandes på den lugna sjön, det brisade lite i luften och solen sken från en klarblå himmel. Underbart. Vi hann även med en fika på det gamla konditoriet mitt i stan.
På kvällen umgicks vi i tv-soffan och pratade och tjåkade samt tittade på en bra film som vi hade hyrt.
Måndagen ägnade jag åt att njuta av att bara finnas till. De rara barnen jobbade. Jag fixade till en smörgåstårta på morgonen för vi skulle kalasa lite med deras goda vänner på kvällen. Sen fick jag för mig att det skulle bli gôtt med lite jordgubbar, glass och grädde efter det, så då gick jag på torghandel för att köpa goda gubbar.Det blev även 2 fina bikinis som jag ska ha med mig på resan till Koh Samui. (Jag kan inte begripa att det ska vara så svårt att hitta en bikini som ser fin ut på en...måste bero på bikinin..)
Eftermiddagen tillbringade jag och sonen på gräsmattan i trevligt och mysigt samspråk. Han kunde sluta lite tidigare och kom hem till mamma.
På aftonen kom vännerna för att smaska lite tårta och umgås, det blev uppskattat och då värmer det modershjärtat.
Två små rara barn hade de med sig och det var roligt , jag har inte sett dem på såå länge.
Dagen efter var det då dags för hemresa för det gamla moderskeppet, men vi hann med att äta lunch ihop sonen och jag innan Svenska buss lyfte från terminalen.
Jag älskar att åka och hälsa på dem, men varje gång som jag ska åka hem så stockar det sig i halsen och tårarna tränger fram...
Det är förresten likadant när de hälsar på här hemma....och de ska åka hem..
Det är moderskärleken som värker i bröstet.
På söndag så drar vi iväg på vår underbara resa, Kh Samui, Thailand i tre veckor..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar